Frågor och svar

Här har vi samlat vanliga frågor och svar om Initiativet, vilka vi är och vår politik. 

Vad är Initiativet?

Initiativet är ett medskapat parti och vi startade i november 2017. Vi har sex prioriterade politikområden:

  • Nästa generations demokrati.
  • Lärande och utbildning.
  • Välmående och hälsa.
  • Värdeskapande och sysselsättning.
  • Ekosystem och hållbar utveckling – planeten.
  • Inkludering och migration.

Vad menar ni med “ett medskapat parti”?

Medskapande är ett sätt att ta demokrati till nästa nivå genom att göra det enklare och mer lockande att delta i politik. Att medborgare ska ha möjlighet att delta i den politiska diskussionen och ha ett större inflytande över hur Sverige styrs. Det gör vi genom att ta fram vårt partiprogram i en öppen transparent process där alla har möjlighet att delta både på fysiska möten och digitalt. Även organisationen är medskapad. Det innebär att vem som helst kan ta initiativ inom partiet förutsatt att det är ”good enough for now, safe enough to try” och att de som berörs tillfrågas. Vid sidan av medskapandet är det viktigt att Initiativets politik är evidensbaserad. Forskning, utgör vanligen utgångspunkten i diskussionerna och innan ett förslag kommer fram till omröstning behöver det därför framgå vilken forskning som ligger till grund för förslaget.

Var kan jag ta del av partiprogrammet?

Partiprogrammet håller på att tas fram av våra medlemmar. Här kan du läsa ett utkast till partiprogram – den senaste versionen av vårt idéprogram.

Vad är det för mening att rösta på ett parti utan partiprogram, då vet man inte vad man röstar på?

Initiativet är ett nytt politiskt parti som verkar för att fler ska vara med och medskapa politiken. Om vi skulle gå till val på färdiga lösningar skulle själva meningen med partiet och den gräsrotsrörelse som vi bygger upp parallellt förlora sitt syfte. Det finns många partier som erbjuder färdiga och till och med till synes enkla svar på mycket komplexa samhällsutmaningar. Det anser vi är ett problem och själva roten till att vi startat det här partiet – för vi tror att de bästa lösningarna är de som vi kommer fram till genom att utnyttja den kollektiva kunskap som finns och att dagens samhälle kräver att fler är delaktiga i att ta de initiativ som behövs för att saker ska förbättras, såväl i det lilla som i det stora. Frågan är också vad det är du får när du röstar på andra partier. Men huruvida du känner mening i att rösta på Initiativet och alltså röstar på ett parti utan partiprogram kan bara du själv avgöra.

Varför ska jag rösta på Initiativet?

För att du tror på vår idé och vår vision: Välmående människor på en välmående planet.

Varför är en röst på Initiativet i valet 2018 inte en förlorad röst?

Om du röstar på Initiativet röstar du på förändring och att du delar våra värderingar och vår vision. Vi verkar för en annan ton i den politiska debatten bortom kortsiktigt taktiserande. En röst på Initiativet är en röst för en större delaktighet i politiken, en röst för en ny metod för politisk utveckling och en plattform för fördjupad demokrati där fler tar ansvar och bidrar till lösningar inför de stora utmaningar som vårt samhälle står inför, istället för att förvänta sig att andra ska komma med svaren. Om du anser att det är en förlorad röst eller inte, är bara ditt beslut.

Hur vill ni beskriva er ideologi idag?

O-ideologisk? Då det bästa sättet att komma fram till en lösning på ett problem är att ta in olika perspektiv och se möjligheter utifrån evidensbaserad kunskap. Inte att måla in sig i ett hörn. Vare sig det är grönt, blått eller rött.

Hur tycker ni Sveriges demokrati mår?

Det finns flera utmaningar mot demokratin som den ser ut idag. Bristen på transparens och att många inte förstår de beslut som politikerna fattar gör att förtroendet och tilliten till politikerna och därmed vårt demokratiska system urholkas. Dels handlar det om att den representativa demokrati som vi har innebär att de folkvalda politikerna ska fatta beslut som ligger i samhällets gemensamma intresse och som blir bäst för medborgarna. Vårt demokratiska system har också sett likadant ut under många år samtidigt som samhället i övrigt har genomgått stora förändringar. Det demokratiska systemet går att avskaffas genom två omröstningar i riksdagen med enkel majoritet. Det är mycket allvarligt. Samtidigt ser vi att demokratin som den ser ut idag behöver utvecklas och att politiken tar hänsyn till det stora flertalets bästa och gör fler delaktiga i utvecklingen och samhället och känner tillit och tilltro till att de beslut som faktiskt tas är legitima och därmed ska och bör respekteras. Det är en förutsättning för ett stabilt och fungerande samhälle.

Vilka förändringar ser ni behöver göras?

Initiativet är en rörelse som verkar för en större delaktighet i samhällsutveckling och politik. Det betyder att vi lyfter behovet av att våga lyfta relevanta frågor och föra politiska samtal med personer med relevant kunskap och erfarenhet av olika politikområden. De samtalen har vi påbörjat i våra politiska labb, men att presentera en universallösning för att “fixa” komplexa frågor som demokratiutveckling eller integration är varken realistiskt eller önskvärt. Vi tror att vi behöver föra samtal, och komma fram till förslag på olika lokala lösningar på många olika håll.

Hur ser er plan ut för att få Sverige och svenskarna att minska sitt klimat-fotavtryck?

Precis som på föregående fråga så har vi inga färdiga svar på så här stora och komplexa frågor som klimatförändringarna. Vi behöver lyfta frågornas komplexitet, se till den forskning som redan finns och hitta det eller de angreppssätt som verkar vara bäst utifrån det vi vet idag. Är vi ens säkra på att det är den relevanta frågan att ställa: att Sverige och svenskar ska minska sitt klimat-fotavtryck? Det beror ju på vad målet med åtgärden skulle vara.

Vilken roll tycker ni Sverige ska ha internationellt? Vad vill ni göra för att nå den roll ni önskar?

Det politikområde som har kommit längst är planeten, men vi har inte kommit till att diskutera frågan om hur vi ser på Sveriges roll internationellt. Hur ser du själv att Sveriges roll ser ut internationellt idag, befinner vi oss i en önskvärd position internationellt eller hur tycker du att den skulle vara? Låter som en mycket intressant fråga för fortsatta politiska samtal. Välkommen att delta i ett politiskt labb och utveckla frågan.

Hur tycker ni att skattepengar ska användas för att få så god verkningsgrad som möjligt när det gäller välfärden?

Den här frågan är så bred och komplex att den blir helt omöjlig att svara på. Vad tycker du själv? Är det relevant att prata skattepengar i stort och vad menar du med verkningsgrad? Vad är välfärd för dig och vad är en rimlig välfärd att förvänta sig idag och i framtiden? Initiativet har inga färdiga svar på den här frågan. Däremot anser vi att när det gäller till exempelvis välmående och hälsa så är det dags att börja se över incitamentsmodeller så att läkare mfl. får betalt utifrån ett förebyggande arbete och vi börjar prata hälsovård istället för sjukvård. Se nedan artikel från SCB för att förtydliga vad vi menar med att det är svårt att ge ett enkelt entydigt svar på ovanstående fråga. Vart tar alla skattepengar vägen? “Skattepengar används till att finansiera den offentliga sektorns utgifter. Olika sektorer i den offentliga sektorn har ansvar för olika delar av de tjänster som ska tillhandahållas invånarna. Den statliga sektorn ansvarar exempelvis för försvar och rättsväsen. Kommunerna ansvarar främst för förskoleverksamhet, skola samt omsorg av äldre och funktionshindrade. Landstingen ansvarar framför allt för hälso- och sjukvården. Drygt hälften av den offentliga sektorns utgifter avser vad som brukar kallas offentlig konsumtion, dvs. utgifter för invånarnas nyttjande av den offentliga sektorns tjänster. Denna konsumtion uppgick till 706 miljarder kr år 2004. Den offentliga sektorns konsumtion domineras av tre stora områden: hälso- och sjukvård, utbildning inklusive förskola samt socialt skydd, till exempel vård och omsorg av äldre och funktionshindrade. Tillsammans uppgick dessa år 2003 till 70 procent av den offentliga sektorns utgifter för konsumtion. Störst andel, 24 procent eller 148 miljarder kr, svarade hälso- och sjukvården för.” Källa: SCB. Läs hela artikeln här. 

Vilka områden inom välfärden tycker ni fungerar bra idag och vilka områden ser ni behöver prioriteras?

Som vi nämner ovan är välfärden ett stort område. Vi ser behov av att se över hur vi bedriver olika typer av välfärdstjänster, vad vi gör och vem som gör, liksom att utveckla dessa. Bara för att vi gjort på ett visst sätt under väldigt lång tid behöver inte betyda att det är relevant att fortsätta göra likadant. Det skulle också kunna handla om att lyfta upp och prata om medborgarnas förväntningar på välfärden och hur den ska finansieras.

Hur ska jag veta vad jag röstar på om partiprogrammet kan ändras när som helst?

Svaret på detta är flerfaldigt. Till att börja med ändras ju alla traditionella vallöften och partiprogram i praktiken vind för våg. Skillnaden är att vi är öppna och ärliga med att fasta lösningar inte är en bra idé. Lösningar måste såklart förändras i takt med att kunskap och omständigheter förändras. Statisk partiprogram leder inte till bättre politik. Ett annat svar på samma fråga avser Initiativets status här och nu. Vi är för närvarande i en uppbyggnadsfas och testar snarare än fastställer strukturer, politik, mm. Självklart blir det både mer svängningar och mer otydligheter i en utvecklingsfas. Vi tror att det är viktigare med en bra process än med färdiga svar. Är man fast i tankesättet att man behöver färdiga svar när man röstar, så kanske man kan rösta på ett traditionellt parti istället samtidigt som man är med i och medskapar nya bättre metoder i Initiativet. Vi ser oss inte som konkurrenter och har inte kortsiktigt fokus på röster i första hand. Initiativet är lite som uppstickarbankerna som säger: ”Du behöver inte byta bank, men du kan vara lite otrogen och vara med hos oss också.” Samtidigt stärks såklart IN av alla röster vi kan få.

Kan inte partiet kuppas av populister på högerkanten?

Detta är såklart en risk och sådant har ju hänt liknande initiativ, bland annat i Tyskland. Sådant har också hänt traditionella partier på kommun-nivå i Sverige. Sen finns det ju potentiella kuppmakare längs med hela skalan, så risken avser ju inte bara just högerkanten. Initiativet bygger inte på hierarkilöshet eller anarki, det har bara en annan sorts hierarki och organisering än en traditionell organisation. Vi tror att den värdegrund, de förhållningssätt/attityder, de beslutsmetoder och de organisationsprinciper som vi har fastställt faktiskt tillsammans inte bara utgör ett bra skydd mot kuppning, utan även utgör en effektivare motor för kvalitet, helhetsperspektiv och djup i resulterande politik än vad traditionella metoder och strukturer gör. Läs mer om vår självorganiserande organisation.

Varför ska jag rösta på/vara med i ett parti bara för att organisationsstrukturen är annorlunda?

Det ska du inte. Du ska rösta på det parti du tror är bäst för Sverige utifrån dina perspektiv och din värdegrund både långsiktigt och kortsiktigt. Oavsett om du röstar på IN eller ej, så får du hemskt gärna vara med och medskapa något ännu bättre inför framtiden, om du tror på att ett djupare samspel mellan olika perspektiv kan leda till högre kvalitet och bättre lösningar. Initiativet bygger inte bara på en annan organisationsstruktur, det är bara en liten byggsten av många. Det är dock ett exempel på att vi i den föränderliga värld vi lever i behöver dra nytta av nya möjligheter i den förändring som sker och inte låsa fast oss i gamla strukturer och tankesätt. Har du fler frågor som du vill ha svar på här på vår hemsida? Mejla in din fråga till info@initiativet.se eller ställ den via vår facebook-sida så försöker vi svara så fort som möjligt. Initiativet bygger på ideellt engagemang så det kan ibland dröja lite innan du får svar.

Vill du veta mer?

 

Följ oss på youtube

Event på facebook

 

Läs mer

Jag vill bidra

 

Engagera dig